Fler reliker

Mitt turnerande mellan allehanda tyska bilmuseum gav mig mersmak, varför jag nu flyttar konceptet till svensk mark och dito museum. Först ut: Autoseum i Simrishamn.
Detta är ett museum med inventarier från sent 1800-tal och fram till våra dagar. Här finns såväl elbilar från tidigt 1900-tal som en tävlingspreparerad Porsche 911 Carrera 2,7 RS och ett antal linjesköna Lancia. Totalt omfattar samlingen ett hundratal bilar, två flygplan och, för den som är så funtad, ett femtiotal motorcyklar.

Samlingens omfattning är imponerande och vid mitt besök var det dessutom ganska folktomt, vilket gjorde besöket ännu mera njutbart. Dock har jag mina invändningar mot belysningen som är lite för dunkel och som gjorde det svårt att till fullo uppskatta skönheten hos museiföremålen (det är alltid lättare att göra just detta om man kan se ordentligt).

Men -naturligtvis- rekommenderar jag ett besök. Det är ett museum med bilar. Mer behöver jag inte.

Tysklandsresa del 3 - Mercedesmuseet

Om man ändå är i Stuttgart så är det dumt att inte passa på att avlägga visit hos Mercedes fabriksmuseum i Untertürkheim. Kanske var det det faktum att vi kommit direkt från sevärdheterna på Porscheplatz och därför var en smula möra, men detta museum kändes en smula övermäktigt. Själva byggnadsverket är lika imposant som både Autostadt och Porschemuseet, med insidan uppbyggd som en spiral. Man börjar högst upp och arbetar sig nedåt, i klassisk kronologisk ordning. Om man vill vara elak kan man undra varför man har från Mercedes sida har valt att låta "den nedåtgående spiralen" stå modell för ett fabriksmuseum, men sådana bryderier lämnar vi för tillfället därhän.

Innehållet i museet är som sagt digert, med fordon från sent 1800-tal och framåt. Vid sidan om de vanliga personbilarna finns en omfattande samling bruksfordon bland inventarierna. Allting med några få undantag i nyskick, på klassiskt tyskt manér.
När man arbetat sig längst ner så kommer man till museishop och bilförsäljning. Här finns även representation från Mercedes Classic center, vilket i korthet innebär möjligheten att köpa en klassisk Mercedes av valfri årgång, komplett med garantier. En god idé. En annan god idé är att man upplåter planen framför museet till parkering för de besökare som anlänt i klassiska bilar.

På det hela taget var även detta ett turistmål väl värt ett besök, även om jag rekommenderar att man avsätter en dag per museum för att hålla intresset uppe.

Tysklandsresa del 2 - Porschemuseet

Efter besöket på Autostadt lades som sagt kursen om söderut, närmare bestämt till Stuttgart. Målet var förstås Porschemuseet i Zuffenhausen, vilket öppnade för knappt två år sedan. Innehållet i muséet var -för att använda det svenskaste av alla ord- lagom. Inte så många objekt att det blev oöverskådligt, men fortfarande så mycket att man lätt spenderar tre timmar där.

Ett par modeller inhandlades i den välsorterade museishopen och jag passade även på att gå tvärs över gatan, till Porsche Zentrum Stuttgart. Där införskaffades en ny nyckelring till min bil, till det facila priset av 13 (sic) euro. Vad gör man inte för att få ett A4-kvitto från Porschehandlarnas urmoder!

Tysklandsresa del 1 - Autostadt

För tre veckor sedan var jag i Tyskland på en resa helt och hållet tillägnad bilnörderiet. Jag och mitt resesällskap landade på Frankfurt-Hahn, hämtade ut vår hyrda Ford Focus och styrde kosan norrut. Delmål 1: Autostadt utanför Wolfsburg, där de flesta Volkswagenmodellerna ännu idag byggs. Här har man byggt upp ett antal byggnader, ett för varje märke i VW-koncernen. T.o.m. Skoda och Seat har var sitt hus, även om dessa inte var välbesökta, ens i ordets vidaste bemärkelse. I synnerhet det sistnämnda var en ganska trist tillställning som dominerades av den i alla avseenden avskyvärda Exeon. För er som inte känner till den så är det en Audi A4 av förra generationen som gjorts fulare och med billigare materialval och som säljs till ett lägre, men fortfarande alldeles för högt, pris.

Nå, den delen av Autostadt som intresserar mig mest är, i egenskap av smygfarbror, muséet. Här har man, om man ska tro de anställda, samlat "de bilar som utgör milstolpar i bilens utveckling". Exempel på dessa milstolpar är T-forden och VW Typ 1 (utställningen utgörs till uppskattningsvis 85 % av just VW Typ 1). Så långt allting väl. Men när man har valt att exkludera Saab 99 Turbo och i stället har med en Borgward så ställer jag mig lite undrande till den tyska definitionen av ordet milstolpe. Nå, om man ignorerar tysk okunnighet och dito pretentioner så är det ett underhållande museum.

Efter detta besök styrde vi kosan söderöver igen, närmare bestämt mot Stuttgart. Men den rapporten kommer senare.