Efter några Porscheosande inlägg är det dags att runda av bloggens smaker med lite franska kryddor. I helgen träffade jag nämligen min bror som stolt visade upp sitt senast inköpta fortskaffningsmedel. Man skulle kunna tro att han, som nybliven far med tjugo tusenlappar brännandes i näven, skulle satsa på något förståndigt. En tio-femton år gammal kombi, t.ex. Men icke. Han väljer istället att införskaffa en Renault 16 från 1969. Ett modigt beslut som jag förstås helhjärtat stödjer, och ett beslut som jag önskar att jag själv skulle våga ta om situationen skulle infinna sig (jag är tveksam). Bilen köptes av dess andra ägare som haft den ända sedan 1971!
Nå, nu till själva bilen. Den är i ett perfekt skick för en sommarbruksbil, ingen synlig rost men med fin patina. Växellådan med rattspak är skrapfri och distinkt i sina lägen. Fjädringen typiskt fransk, mjuk och mycket bekväm.
En annan fördel med just detta exemplar är att motorn bytts ut till den starkare TS-varianten om 75 hk. Trots fyra fullvuxna i bilen när jag provkörde så kändes den inte mycket slöare än en modern småbil. Det gick att hänga med i trafikrytmen, även om det inte blev speciellt njutbart i farter över 90 km/tim. 80 verkade vara en bra marschfart.
Det som står på min brors att göra-lista är närmast montering av rullbälten istället för de nu monterade fasta bältena. Klokt, inte minst ur säkerhets-, men även ur bekvämlighetssynpunkt. Att släppa handbromsen, modell krycka, med bältet på var nämligen ingen barnlek, upptäckte jag. Mycket armsträckande blev det.
Detta är det jag har skrivit om så många gånger, idén om att ha en intressant bil som transportmedel snarare än en förståndig silvergrå kombi. Eller är det verkligen det förståndiga valet? En bil som bara kommer förlora i värde, som har en massa elektronik som bara väntar på att få börja krångla och som inte är till någon glädje för någon, allra minst för dig själv?
Kanske är bilen vi ser här ett mycket förståndigare val? Bilen som gör varje resa till en händelse, som glädjer dig och din omvärld och som kan lagas med en tvåtumsspik och lite eltejp om det skulle behövas? Jag hoppas att jag någon gång kan uppbringa modet att följa min brors exempel och köpa en vettigare bil. Tills dess att jag gör det så önskar jag honom lycka till med nyförvärvet!
Inlägg
