Här ser vi ett lysande exempel på en sådan; en trevlig silvergrön nyans på en 1984 års Audi 100 med den s.k. C3-karossen. Att det är en tidig bil syns på de utanpåliggande dörrhandtagen och de smalare stötfångarna. Motorn är den minsta, en 1,8-litersfyra på 90 hk. I andra änden av spektrumet återfanns den fyrhjulsdrivna och turboladdade 200 quattro, som ni kan läsa om på annat ställe här på bloggen.C3-karossen ser måhända lite klumpig ut idag, men innehade länge rekordet som den serietillverkade bil som hade lägst luftmotstånd (cW-värdet var endast 0,29 för den enklaste basmodellen). Detta gjorde bilarna bränslesnåla, faktiskt så bränslesnåla att man 1989 lyckades köra en dieselmodell 400 mil på en enda tank!
Bilen här är inne på sin tredje ägare och har tillryggalagt runt 17 000 mil. Märk det fina skicket, lyktglasen ser inte ens nämnvärt mjölkaktiga ut. Extrautrustningen inskränker sig till en felvänd radioantenn på bakskärmen och två grodhuvuden på nackstöden.Dessvärre stod bilen lite inklämd, och alltså visar bilderna mest hur denna tekniskt avancerade sedan såg ut rakt framifrån och rakt bakifrån.
Vad som hände med vår Mazda? En regnig sommardag i Skara vattenplanade den in i dragkroken på en Volvo 240. När den skulle krocklagas så gick det varken att få tag på plåtdelar i rätt nyans eller någon kylargrill med hål för infällda extraljus. Det är nackdelen med ovanliga specifikationer! Nu spelar det ingen roll längre, för som de flesta Mazdor från 1984 så är den sedan länge bortrostad.
Inlägg
Där är den ju - snygg! Den passar i färgen. Jag tycker inte att den ser klumpig ut, snarare slank, nästan elegant!
SvaraRaderaJag är inte helt förtjust i designen, men jag kan inte riktigt förklara varför. Jag tror det har något med bredden att göra, eller kanske att hjulen ser ut att sitta lite för långt in i skärmarna, eller att midjelinjen är lite för hög, eller helt enkelt en kombination.
SvaraRaderaMen jag är nog lite orättvis, som alltid måste man ju jämföra med en bil av liknande ålder. Och vid lanseringen 1983 så måste den ha sett futuristisk ut, jämför med t.ex. en 5-serie med E28-karossen.
För några år sedan köpte jag och en vän en 86:ans Audi 100 med den lilla fyrcylindriga 1,8-litersmotorn för sommarbilsbruk. Bilen såg inte mycket ut för världen utan var smårostig och hade en ganska matt, vit lack och runt 30 000 mil bakom sig. Inredningen hade däremot klarat sig bra - blå plysch - och stoltserade med en tidstypisk Clarionbandspelare och en handvevad taklucka som lyxdetaljer i den annars mycket sparsmakade interiören. Modellen är stor som ett hus invändigt, dels beroende på framstolar som ser klart underdimensionerade ut, men antagligen också beroende på ganska veka deformationszoner. Det intressanta var hur snålt den lilla 90-hästaren gick. Enligt Konsumentverksiffror som jag letade upp drog den 1986 0,62 lit/mil vid landsvägskörning. 20 år senare gick det utmärkt att hålla (något lite mer än tillåten) motorvägsfart och ligga på 0,64 lit/mil. Mindre än många av dagens småbilar i samma situation idag. Jag trodde jag missat något första gången jag tankade, men kunde bekräfta förbrukningen vid senare tillfällen. Tyvärr drabbades hon av diverse krämpor under den följande vintern och mötte sin skapare när Carlgren höjde skrotpremien till 4000 kr.
SvaraRadera/RäddaOljan/
Kul historia, och imponerande förbrukningssiffror!
SvaraRaderaDu har rätt i att den kändes futuristisk när den kom. Audi 100 och Ford Sierra såg ut att komma från framtiden.
SvaraRadera...men där Audi 100 faktiskt VAR ganska modern så var Ford Sierra en ålderstigen konstruktion, klädd i moderna attribut.
SvaraRadera