Porsches mellanting i vinterns mellanspel

Samma dag som jag hittade Fridhemsplansforden så passerade jag även en Hornsgatuporsche.
Nästan ett år har förflutit sedan jag senast skrev om denna modell av 911:an. Då rörde det sig om en ganska bedagad Targa som förföll på en parkeringsplats i Norge. Eftersom jag redan då ganska utförligt redogjorde för modellen så tänker jag denna gång lämna de tekniska specifikationerna därhän.

Under lång tid sågs årsmodellerna 1974-77 över axeln, men nu har folk börjat få upp ögonen för nättheten hos tidiga, smala och kromprydda Impact bumpers. De är inte de snabbaste nioelvorna och de är heller inte så glamourösa som de tidigare bilarna, men just däri ligger deras charm. De är, för att använda ännu ett brittiskt låneuttryck, understated. I synnerhet i detta utförande: i sobert svart, utan vinge men med de ATS-fälgar -kakformar även kallade- som satt standardmonterade.

Bilen här tycktes ha stått i åtminstone en eller ett par dagar, eftersom det då bilderna togs inte fallit någon snö på ett dygn. Vid en snabb anblick ser den ut att vara i ett ganska bedrövligt skick -notera till exempel cigarettfimpen på den främre stötfångaren- men jag misstänker att skenet bedrar. Bilen är nämligen en svensksåld -76:a som bara har haft sju ägare.
Egentligen spelar inte skicket någon roll, för jag finner något oerhört befriande i att se äldre sportbilar som används i annan väderlek än torr och solig. När det kommer till min egen bil så önskar jag att jag hade samma mod.