I förrgår var det äntligen dags för högtiden som för Porscheälskarna är heligare än julafton. Dagen då frugan får ta ungarna och sköta hemmet. Dagen då biltokarna tillåts vara biltokar och utan restriktioner umgås med andra biltokar. Kort sagt; Släktträffen hos Ferdinand.se i Habo.
Morgonmöte i Botkyrka
Vi var fem ekipage från Stockholmstrakten som möttes upp på en mack i Botkyrka, för vidare karavankörning söderöver. In i det sista var det osäkert om vi skulle bli fulltaliga, då en bil hade problem med en trilskande laddningsregulator och en annan inte var helt regntät, men till slut gav vi oss i alla fall i sakta mak iväg. Efter en kort stund tröttnade dock två av deltagarna på detta sakta mak, och vår kvintett delades upp i en trio och en något mera dynamisk duo.
Paus i Gränna
I höjd med Ödeshög hade vi tröttnat på E4:ans monotoni och svängde av för att istället njuta av den episkt vackra turistvägen längs med Vättern. Här fick vi även en välbehövlig dos solsken, vilket ytterligare förstärkte välbefinnandet.
Strax utanför Gränna möttes vi upp med den snabbare halvan av karavanen och åkte nu i samlad tropp tills det var dags att köra ut på motorvägen igen. Då tröttnade vi alla fyra på det tidigare omnämnda sakta maket, och lämnade följaktligen deltagare nummer fem bakom oss.
Väl framme i Habo var det idel handskakningar och ryggdunkar, och den där känslan av frihet som man som bilnörd får när man vet att man är bland likasinnade.
Strax utanför Gränna möttes vi upp med den snabbare halvan av karavanen och åkte nu i samlad tropp tills det var dags att köra ut på motorvägen igen. Då tröttnade vi alla fyra på det tidigare omnämnda sakta maket, och lämnade följaktligen deltagare nummer fem bakom oss.
Väl framme i Habo var det idel handskakningar och ryggdunkar, och den där känslan av frihet som man som bilnörd får när man vet att man är bland likasinnade.
En radda targor
Även om det inte var någon direkt variation på bilmodellerna som dök upp (en 914 undantaget) så var det stor variation i skick på bilarna. Å ena sidan kom vi en helt nyrenoverad 911S Targa -70 i den mycket tidstypiska färgen blutorange...
...och å andra sidan fanns denna helt orenoverade och av Kaliforniens sol patinerade 911SC -80. Om ni vill följa denna bils öden och äventyr så har ägaren en blogg.
Hemfärden företogs i en om möjligt ännu mindre karavan tillsammans med den icke regntäta 912:an. Summa summarum tillryggalade jag 81 mil, med 0,8 liter milen i snitt. Inte så illa pinkat för en 29 år gammal sportbil med drygt 200 hk!Bildfrossa:
Inlägg
Ser trevligt ut! Min favorit bland bilarna här är nog den orange 911 med kromade fuchsfälgar. Illa snyggt!
SvaraRaderaAlltid på bilträffar, märkesträffar i synnerhet, finns något jag inte är helt bekväm inför. Visserligen är de allra flesta besökare trevliga men alltid finns någon som har åsikter om fel på din bil vare sig du vill höra dem eller ej. Det i sig kan vara ok men en del av dessa (få) verkar inte vara intresserade av vad du har att säga om saken.
Jag håller med. Den är dessutom utrustad med en mycket välljudande ljuddämpare och var den av oss stockholmare som först tröttnade på det sävliga tempot...
SvaraRaderaOch visst kan det vara som du skriver, att det alltid finns kalenderbitare som lever för att påpeka vilka fel som finns på din bil. Gudarna ska veta att Porschesvängen har gott om dem! Lyckligtvis brukar de, efter vad jag har hört, mest hålla till på träffar i Porscheklubbens regi. Besökarna på denna träff är däremot en mycket tolerant samling människor. Den tidigare omnämnda 911:an har ju för tusan ratten från en Alfa!