lördag 9 juli 2011

Om viljan att rädda dem alla

Alla som intresserar sig för gamla saker, om det så är kameror, porslinskatter eller bilar, tror jag lider av samma sjuka; Man vill alltid rädda den där kameran/porslinskatten/bilen som haft oturen att hamna hos en mindre nogräknad ägare. Jag är inget undantag, och jag spenderar många timmar varje dag framför Blockets annonser, zappandes mellan de många olika "renoveringsobjekt" som finns.

De av er som känner igen er (alla?) kanske också känner igen er i att tillfredsställelsen man får av detta är inte helt olik den man får av att klia på ett myggbett. Jag vet att jag att jag genom att klia mig bara gör saker och ting värre, men ändå sitter jag där och river. På samma sätt vet jag att det inte skulle löna sig att renovera upp den där gamla 911:an (för det förstås är allt som oftast dessa mina eskapader handlar om), men ändå sitter jag där, fastnaglad vid annonsen för en helt upprostad ("fin för sin ålder") gammal targa från -75. Som t.ex. denna:

Om man ska tro bilderna så har en ägare valt att, i det avtagbara targataket, montera en skyport! Och så startar den inte ("ett enkelt fel"), men det positiva är att det inte finns någon synlig rost. Eftersom denna förmodligen döljs bakom det stora kjolpaketet i plast och/eller en massa spackel. Den är värd att räddas!

När man talar om mygg så är det omöjligt att inte nämna Norrland, detta paradis för blodsugande insekter. Och de norrländska myggorna kan bitas, de kan ge sådana där bett som sitter på en av venerna vid fotleden och formligen pulserar av klåda. Sådana där som man kan riva på i flera dagar utan att tröttna. I bilvärlden motsvaras det bettet av denna 911 från -67, komplett med rostdöljande 935-kit. Jag vill inget hellre än att återställa den till sin forna glans. Det kryper i mig att göra det. Det kliar i mig att göra det, för den är värd det.

Jag river vidare på blocketbölderna och landar slutligen här, på ett stick som jag redan tidigare rivit upp men som jag nu attackerar igen; Denna V8-konverterade 912:a. Den har visserligen inte förfulats med några moderna attribut, men är i gengäld i behov av så omfattande rostlagning att ett försök till renovering snabbt skulle rendera sig ekonomiskt oförsvarbart. Så den är inte värd att rädda, men ändå så...

Jag har genom detta inlägg inte botats från vare sig min ovana att klia sönder myggbett eller min vilja att renovera upp en gammal bil, och någon gång ska jag göra det. Inte sluta klia mig, utan få utlopp för min renoveringslusta. Och om du själv är biten(!) så går det bra att klicka på bilderna för att komma till deras respektive annonser.

Bilder tagna från Blocket. Om du innehar upphovsrätten till någon av dem och motsätter dig publicering här, kontakta mig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar