Dags för den tredje och sista delen av reportaget från American car show här i Åkersberga. Detta är delen då jag presenterar de sista hopskrapade bilderna som behövs för att trilogin ska bli just en trilogi och inte en... ja, vad nu en serie om två delar heter.
En bil som får det att löpa kalla kårar längs ryggraden för alla Stephen King-fans. Nej, det är i och för sig ingen Plymouth Fury utan en Belvedere men årsmodellen är rätt, 1958, och hur som helst var Furyn i alla fall bara en lyxigare variant av Belvedere.
En bil som får mig att börja nynna på "holiday road" och tänka på familjesemester längs amerikanska highways. En brun Oldsmobile Vista Cruiser -72 med äkta fejkträ längs sidorna. Synd bara att ägaren inte verkar dela min uppfattning om att vissa bilar mår bäst av att stå på smala originalfälgar med navkapslar.
Dags att väga upp bilarna från Västerlandet med en bil från Västtyskland. En Opel Rekord från -66. Här får jag mitt lystmäte i och med nämnda originalfälgar med navkapslar. Och som knark på laxen: gula varselljus och Marchal-extraljus!
Denna mycket läckra hot rod, från början en Ford -25, bjöd på många kul detaljer och ett par som kändes lite väl utstuderade, som t.ex. att luftintaget utgjordes av en brevlåda. Dessvärre fick jag inte höra den, ljudet från det rudimentära avgassystemet måste vara påtagligt.
Ännu en herrgårdsvagn, en Ford Country Sedan(!) av årsmodell 1964. Det är nog svårt att hitta en bil med bättre runtomsikt. Det skulle i sådana fall vara Forden ovanför Forden ovan, men där skymmer ju å andra sidan brevlådan sikten framåt. (Jag gissar att det är första gången någon sagt det om en bil!)
Jag kastar mig handlöst mellan ytterligheterna. Bilen här är inte en Fiat 500, utan en Steyr Puch 650T. Det är en Fiat 500 med motorcykelmotor, det.
En välinkörd duo. Lastbilen berördes i det förra inlägget och nu är det dags för dess granne, en Ford Taunus -51. Att den i aktern hade en dekal med texten "bliv djurvän, smek en mus" lämnar jag därhän, jag gillar den ändå.
Jag avslutar detta tredje och sista inlägg i sviten på samma sätt som jag avslutat de andra två; med en bild på ett klistermärke. Just detta satt i vindrutan på Taunusen ovan. Finns det ett mera passande attribut till en bil i sådant skick?
En bil som får det att löpa kalla kårar längs ryggraden för alla Stephen King-fans. Nej, det är i och för sig ingen Plymouth Fury utan en Belvedere men årsmodellen är rätt, 1958, och hur som helst var Furyn i alla fall bara en lyxigare variant av Belvedere. 
En bil som får mig att börja nynna på "holiday road" och tänka på familjesemester längs amerikanska highways. En brun Oldsmobile Vista Cruiser -72 med äkta fejkträ längs sidorna. Synd bara att ägaren inte verkar dela min uppfattning om att vissa bilar mår bäst av att stå på smala originalfälgar med navkapslar.
Dags att väga upp bilarna från Västerlandet med en bil från Västtyskland. En Opel Rekord från -66. Här får jag mitt lystmäte i och med nämnda originalfälgar med navkapslar. Och som knark på laxen: gula varselljus och Marchal-extraljus!
Denna mycket läckra hot rod, från början en Ford -25, bjöd på många kul detaljer och ett par som kändes lite väl utstuderade, som t.ex. att luftintaget utgjordes av en brevlåda. Dessvärre fick jag inte höra den, ljudet från det rudimentära avgassystemet måste vara påtagligt.
Ännu en herrgårdsvagn, en Ford Country Sedan(!) av årsmodell 1964. Det är nog svårt att hitta en bil med bättre runtomsikt. Det skulle i sådana fall vara Forden ovanför Forden ovan, men där skymmer ju å andra sidan brevlådan sikten framåt. (Jag gissar att det är första gången någon sagt det om en bil!)
Jag kastar mig handlöst mellan ytterligheterna. Bilen här är inte en Fiat 500, utan en Steyr Puch 650T. Det är en Fiat 500 med motorcykelmotor, det.
En välinkörd duo. Lastbilen berördes i det förra inlägget och nu är det dags för dess granne, en Ford Taunus -51. Att den i aktern hade en dekal med texten "bliv djurvän, smek en mus" lämnar jag därhän, jag gillar den ändå.
Jag avslutar detta tredje och sista inlägg i sviten på samma sätt som jag avslutat de andra två; med en bild på ett klistermärke. Just detta satt i vindrutan på Taunusen ovan. Finns det ett mera passande attribut till en bil i sådant skick?
Inlägg
Trevlig serie. Opeln måste jag kommentera då detta inte är vilken Opel -66 som helst utan en Opel Rekord Lyx 4d Sedan - synnerligen sällsynt i dag och växte inte på träd när det begav sig heller. De gula ljusen är inga dimljus utan varselljus - ett nog så viktigt tillbehör då dessa fordon inte ansågs kunna framföras med tänd belysning.
SvaraRaderaTack för rättelse och förtydligande! Naturligtvis är det varselljus, jag har ändrat texten nu.
SvaraRaderaTrevligt att se en Taunus -51. Kallades för elefantballen på sin tid!
SvaraRaderaEtt passande, om än vulgärt, smeknamn.
SvaraRadera