Egentligen hade detta inlägg kunnat bära rubriken "från en Club till en annan", om bara Citroënen i fråga varit en 2CV6 Club. Men se det var den inte!
När jag fick syn på den var jag precis nybliven far och på väg tillbaka till Hotell-BB efter en kort utflykt till Mörby centrum för att köpa godis till den nyblivna modern. Bilen svängde in på parkeringen och jag smet dit för att knäppa ett par bilder.
Med så många specialmodeller som finns av 2CV så undrar jag om den ovanligaste versionen inte är den helt vanliga 2CV. Detta är dock som sagt inte någon sådan heller, utan av modell Charleston. Detta innebar tvåtonslackering i Rouge delage och noir, ett riktigt snilledrag för att framhäva de eleganta, art déco-inspirerade, linjerna.
Årsmodellen är 1987 och antalet ägare blott 3. Bilen är svensksåld men verkar ha levt ett bekvämt liv som transportmedel för varma sommardagar, långt från snöslask och saltade vägar. Det är inte så förvånande i och för sig, för vem valde en lillcittra som året runt-transportmedel i slutet av 80-talet?
Trogna och skarpsynta läsare av denna blogg kanske har lagt märke till sloganen i bakrutan, vilken jag redan uppmärksammat här, på en lillcittra som någon faktiskt har valt att ha som året runt-transportmedel.
När jag fick syn på den var jag precis nybliven far och på väg tillbaka till Hotell-BB efter en kort utflykt till Mörby centrum för att köpa godis till den nyblivna modern. Bilen svängde in på parkeringen och jag smet dit för att knäppa ett par bilder.
Med så många specialmodeller som finns av 2CV så undrar jag om den ovanligaste versionen inte är den helt vanliga 2CV. Detta är dock som sagt inte någon sådan heller, utan av modell Charleston. Detta innebar tvåtonslackering i Rouge delage och noir, ett riktigt snilledrag för att framhäva de eleganta, art déco-inspirerade, linjerna.
Årsmodellen är 1987 och antalet ägare blott 3. Bilen är svensksåld men verkar ha levt ett bekvämt liv som transportmedel för varma sommardagar, långt från snöslask och saltade vägar. Det är inte så förvånande i och för sig, för vem valde en lillcittra som året runt-transportmedel i slutet av 80-talet?
Trogna och skarpsynta läsare av denna blogg kanske har lagt märke till sloganen i bakrutan, vilken jag redan uppmärksammat här, på en lillcittra som någon faktiskt har valt att ha som året runt-transportmedel.
Att den är sju år nyare än min känns helt obegripligt!
SvaraRaderaJa, folk tittar snett på 911:an för att den inte utvecklades nämnvärt på trettio år. Än den här då? Förkrigsteknologi fram till 1990! Men visst har den charm. Det måste vara den luftkylda boxern...
SvaraRadera