Jag återvänder till världen jag nyligen gläntade på dörren till; Porschar utanför min arbetsplats. Denna gång är subjektet en bil fem år nyare än min; en Carrera 3,2 från 1987.
Carrera 3,2 lanserades 1983 som -84 års modell och ersatte den tidigare SC:n. Det var i och med denna modell som beteckningen Carrera bytte betydelse, från att ha markerat de sportigare modellerna i 911-serien till att bli namnet på instegsmodellen. Utvändigt skiljs 3,2:orna från SC:n genom att den förstnämnda har infällda dimljus i framspoilern och texten Carrera på motorluckan. De största förändringarna återfanns under skalet, där den främsta var den nya motorn på -hör och häpna över den tyska logiken- 3,2 liter och 231 hk.
Detta är alltså en -87:a. Att det handlar om någon av årsmodellerna 1987-89 kan man se även utan tillgång till Transportstyrelsens databas, eftersom man till årsmodell 1987 inkorporerade det bakre dimljuset i reflexrampen.
Vi dröjer oss kvar vid bakändan av bilen och konstaterar att bilen här begåvats med ett avgassystem från någon av de otaliga eftermarknadsföretagen. Då Porsche när det begav sig fokuserade på att få så effektiv värme och civiliserad gång som möjligt, trots luftkylning, monterades restriktiva värmekammare och ljuddämpare vilka ströp motoreffekten mer än nödvändigt. Alltså finns det mycket att vinna på att byta avgassystem, för vem kör sin elva på vintern och vem vill ha en tyst sportbil?
Möjligen hann detta exemplar rulla ett år någon annanstans innan den kom hit, eftersom den togs i svensk trafik först 1988. Som så många sportbilar av denna ålder har den hunnit med ett otal ägare, i detta fall femton stycken.
Tidiga 911:or passar bra i vitt, men från och med 1978 (i och med lanseringen av SC:n) ändrades detta. Inte för att åttiotalsbilarna nästan automatiskt blir klichéer (80-talet är ju så avlägset så allt är förlåtet, se bara på Träffpunkt 80), men färgen maskerar de bredare nioelvornas mer dramatiska linjespel. Men om man nu prompt ska ha en vit Carrera så är det väl lika bra att göra't fullt ut, med vinge och hela baletten. Och helst med ett par Ray-Ban Wayfarer på instrumentpanelen, även om just dessa tycks saknas här.
Imorgon utlovas fint väder, vilket betyder att jag tar min åttiotalist till jobbet igen. Förra veckans eskapad gav blodad tand!
Carrera 3,2 lanserades 1983 som -84 års modell och ersatte den tidigare SC:n. Det var i och med denna modell som beteckningen Carrera bytte betydelse, från att ha markerat de sportigare modellerna i 911-serien till att bli namnet på instegsmodellen. Utvändigt skiljs 3,2:orna från SC:n genom att den förstnämnda har infällda dimljus i framspoilern och texten Carrera på motorluckan. De största förändringarna återfanns under skalet, där den främsta var den nya motorn på -hör och häpna över den tyska logiken- 3,2 liter och 231 hk.
Detta är alltså en -87:a. Att det handlar om någon av årsmodellerna 1987-89 kan man se även utan tillgång till Transportstyrelsens databas, eftersom man till årsmodell 1987 inkorporerade det bakre dimljuset i reflexrampen.
Vi dröjer oss kvar vid bakändan av bilen och konstaterar att bilen här begåvats med ett avgassystem från någon av de otaliga eftermarknadsföretagen. Då Porsche när det begav sig fokuserade på att få så effektiv värme och civiliserad gång som möjligt, trots luftkylning, monterades restriktiva värmekammare och ljuddämpare vilka ströp motoreffekten mer än nödvändigt. Alltså finns det mycket att vinna på att byta avgassystem, för vem kör sin elva på vintern och vem vill ha en tyst sportbil?
Möjligen hann detta exemplar rulla ett år någon annanstans innan den kom hit, eftersom den togs i svensk trafik först 1988. Som så många sportbilar av denna ålder har den hunnit med ett otal ägare, i detta fall femton stycken.
Tidiga 911:or passar bra i vitt, men från och med 1978 (i och med lanseringen av SC:n) ändrades detta. Inte för att åttiotalsbilarna nästan automatiskt blir klichéer (80-talet är ju så avlägset så allt är förlåtet, se bara på Träffpunkt 80), men färgen maskerar de bredare nioelvornas mer dramatiska linjespel. Men om man nu prompt ska ha en vit Carrera så är det väl lika bra att göra't fullt ut, med vinge och hela baletten. Och helst med ett par Ray-Ban Wayfarer på instrumentpanelen, även om just dessa tycks saknas här.
Imorgon utlovas fint väder, vilket betyder att jag tar min åttiotalist till jobbet igen. Förra veckans eskapad gav blodad tand!
Vadå? 80-talarna är ju jättefina i vitt! Tänk SC/RS så ser du dom i annat ljus... :-)
SvaraRaderaDu har rätt! Se mitt nyaste inlägg där jag tar tillbaks alltihop. Jag må ha åsikter, men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig!
SvaraRaderaKan hålla med litegrann, kan det möjligvis bero på att man gick från krom till svart på fönsterlister etc? Har för mig att jag har sett någon tidig SC i vitt med kromlister och den såg sjukt bra ut.
SvaraRaderaJa, och de tidiga IB-modellerna (de ÄKTA G-modellerna) med smal kaross, kromlister och de mindre backspeglarna gör sig mycket bra i vitt!
SvaraRadera