onsdag 25 april 2012

Vältigt ovanlig

I förrgår landade senaste numret av tidningen Klassiker i brevlådan, vilket som vanligt bjöd på trevlig läsning under de korta stunder som sonen sov. Under rubriken "En så'n hade ju...", där man tar upp bilar som en gång varit en del av gatubilden men som nu har rostat bort eller på annat sätt försvunnit, gjorde man denna gång ett nedslag bland Skodas svansmotormodeller. Enligt uppgift i tidningen finns endast 18 st Skoda av årsmodellerna 1964-1988 kvar i trafik, eller, för att uttrycka det på annat sätt, trekvarts bil av varje årsmodell. Med detta i åtanke torde dagens gatufynd vara ett av de ovanligaste i denna bloggs historia!


Det handlar alltså -rätt gissat!- om en Skoda 130L från 1986 som jag på juldagen ramlade över. Eftersom det var mitt i vintern så tycks detta exemplar gå som bruksbil året runt. Frågan är om ägaren, nummer fyra i ordningen, vet vilket unikum han eller hon kör omkring i, kanske hade det föranlett en större försiktighet från dennes sida.


Det är lätt att fnissa åt gamla Skodor, men om man ser till den samtida konkurrensen så låter inte 63 hk, 0-100 på 14 sek och 0,8 l/mil som några heltigenom usla siffror. Räkna dessutom in en relativt god byggkvalitet, en design som inte kan kallas direkt ful och ett lågt pris så borde man haft en vinnare. Jag skriver "borde", för det hade man ändå inte. Anledningen till detta stavades pendelaxlar och svansmotor och en därav resulterande vurpa vid undanmanöverprovet i Trafikmagasinet 1978. 


Skoda såg mycket allvarligt på modellens oförmåga att hålla sig på hjulen och bara sju år senare försvann pendelaxlarna på 130-modellen. Följaktligen är bilen på bilderna av den mer svårvälta sorten.
Vi vet väl alla vad som sedan hände med Skoda; De köptes upp av VW och slog sig ännu en gång in på Sverigemarknaden med en konkurrenskraftigt prissatt modell; Felician. Resten är, som det brukar heta, historia. Idag kan man få såväl V6-motor som fyrhjulsdrift och DSG-växellåda i sin Skoda, och spendera en bit över en halv miljon längs vägen. Som Bob Dylan sjöng; The times they are a-changing.

4 kommentarer:

  1. Vilket fynd! Finns på min inofficiella lista över bilar jag vill skåda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Någon var tvungen att dra det skämtet, tack för att du offrade dig!

      Radera
  2. Häää, såg just titeln....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst märks det att jag var bosatt i Göteborg under tio år..?

      Radera